Flashback (timewarp?)
Det här hände mig den 22:a maj 2007:
(ja jag är för lat för att skriva nya saker så jag kopierar saker från ställen till andra ställen istället no pun intended)
På väg hem från mitt arbete med Det Hemliga Projektet (ett av dom) stötte jag på min goda vän, en igelkott. Jag gillar igelkottar, troligen sedan den dag i min unga barndom då jag träffade en på mitt dåvarande landställe. Den drack mjölk och gjorde allt sånt där igelkottar i barndomsminnen förväntas göra. (även om igelkottar tydligen mår dåligt av mjölk, eller om jag kanske tänker på något helt annat nu)
Nåja, dagens igelkott satt där vid kanten av parkvägen och mindade sin own business och satt jättestilla, och jag stannade upp och kollade på den. När jag tog ett steg till täcktes den av min dödsskugga och formerade sig i den traditionsenliga igelkottbollformationen, med ett imponerande frasande ljud jag aldrigt lagt märke till tidigare. Jag stannade upp och betraktade den, och dess andande eller något hördes ovanligt tydligt tyckte jag, men det gjorde mig inte så missnöjd. Den stack långsamt ut sitt huvud på ett ganska sött vis och kollade på min fot, och jag tog något steg till vilket fick den att förnöjt skumpa iväg över gräsmattan. Det legendariska nattliga mötet var avslutat.
Igelkottar är ett av mina favoritdjur eftersom de är så utstuderat underliga och lustigt konstruerade. Dessutom gillar jag deras namn, och jag fylls liksom av en behaglig känsla varje gång jag träffar dom. Ja jösses.
(ja jag är för lat för att skriva nya saker så jag kopierar saker från ställen till andra ställen istället no pun intended)
På väg hem från mitt arbete med Det Hemliga Projektet (ett av dom) stötte jag på min goda vän, en igelkott. Jag gillar igelkottar, troligen sedan den dag i min unga barndom då jag träffade en på mitt dåvarande landställe. Den drack mjölk och gjorde allt sånt där igelkottar i barndomsminnen förväntas göra. (även om igelkottar tydligen mår dåligt av mjölk, eller om jag kanske tänker på något helt annat nu)
Nåja, dagens igelkott satt där vid kanten av parkvägen och mindade sin own business och satt jättestilla, och jag stannade upp och kollade på den. När jag tog ett steg till täcktes den av min dödsskugga och formerade sig i den traditionsenliga igelkottbollformationen, med ett imponerande frasande ljud jag aldrigt lagt märke till tidigare. Jag stannade upp och betraktade den, och dess andande eller något hördes ovanligt tydligt tyckte jag, men det gjorde mig inte så missnöjd. Den stack långsamt ut sitt huvud på ett ganska sött vis och kollade på min fot, och jag tog något steg till vilket fick den att förnöjt skumpa iväg över gräsmattan. Det legendariska nattliga mötet var avslutat.
Igelkottar är ett av mina favoritdjur eftersom de är så utstuderat underliga och lustigt konstruerade. Dessutom gillar jag deras namn, och jag fylls liksom av en behaglig känsla varje gång jag träffar dom. Ja jösses.
Kommentarer
Trackback
