Sylthalsduk är ingen maträtt :(

Jag var nära att lägga min halsduk i min pannkakssylt för ett litet tag sen. Det hade varit ett högst förargligt predikament. En av nackdelarna med att ha halsduk inomhus är just att den gillar att hamna i saker. Fördelarna däremot är att det hjälper lite mot ont i halsen (;<) och att man ser fruktansvärt drygintellektuell ut. Fattas bara lite rödvin och lite kulturdiskussion. Och en tavla att titta lite på. Kanske skulle kunna ta upp diskussionen om korrelationen mellan finkonst och nya medier och det stigma som man kan anse Fuck it, jag har inget rödvin i alla fall. Jack Daniels och konstdiskussion finns inte.

Och som min gode vän tog upp igår, är inte godis ett väldigt korkat ord. Ordet verkar ju liksom intyda att allt som är gott inkluderas i själva begreppet. All god mat? Och allt godis som är äckligt? Man kan ju inte kalla det äcklis, som min kamrat interjekterade. :< Är det tanken som räknas? Om det är tänkt att vara gott, är det godis. Argumentet om god mat dyker upp igen. Söta saker? Pannkakor är mat som är söt. Saltlakrits är godis som inte är sött. Och dessutom äcklis, enligt somliga. Saker som är goda och onyttiga som inte ska vara måltider? Var går gränsen mellan godis och snacks? (som är ett mer förståeligt koncept) Och vad händer med kvasigodis som maränger? Jag förstår mig inte på maränger, de är liksom ett tillbehör till ett tillbehör på något vis. Maträtternas klockan 17. Och vad händer med typ torkad frukt, eller torkad frukt blandat med choklad i en påse? Vad blir det av oss som vill tro, men inte kan? Och vad händer med de som varken kan eller vill tro?

Edit: Nu måste jag duscha.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0