Kontrabloggen

Okej.

Jag gillar verkligen inte bloggar. Hela konceptet faller på sin egen grundpremiss: "Alla är jätteintressanta." Detta stämmer inte. De flesta är imponerande och förvånansvärt ointressanta och monotona. Och tydligen saknar de självinsikt. Givetvis finns det däremot undantag.

Jag anser mig själv inte vara ett undantag. Tvärtom. Jag gör inga anspråk på att ha något intressant att berätta, några givande insikter, eller ens att uttrycka något av det jag säger på ett intressant och läsvärt sätt. Tvärtom. Mitt mål är att skriva så värdelösa och intetsägande saker som möjligt på ett så konvoluterad och oprovocerat obfuskerat vis som möjligt. Ungefär som majoriteten av bloggar.

Varför? Jag vet inte exakt. Kanske någon form av satir? Kan det sägas vara satir om avsikten är att vara dålig nog att smälta in i mängden? Är inte satir poänglöst om ingen förväntas läsa det? För jag förväntar mig inte att någon ska läsa det. Okej, lögn, men ingen borde läsa det. Jag har varnat er.

Nu tänker jag aldrig motivera mina pretentiöst opretentiösa avsikter igen.

Jag rekommenderar starkt att ni inte läser mer. Seriöst. Ni slösar bara er tid på idioti.