Dröm
Jag hade en mycket underlig dröm i natt.
Först vaknade jag av att jag drömde att det var en jättestor och äcklig spindel i min säng. Fast det var det inte. Det var inte den underliga drömmen.
Den mycket underliga drömmen började med att jag satt i någon form av kontor, mycket likt rummet jag bor i, med mitt fönster på höger sida. Mittemot mig satt en representant för vad jag tror var Sovjetunionen (det hela måste utspelat sig under kalla kriget), och ett antal av hans kollegor satt bredvid honom (jag förutsatte att jag hade egna kollegor bredvid mig även om jag aldrig såg dom). På fönsterbrädet låg en uppsättning med revolvar och slutligen en nödraketspistol, en sån där som skjuter iväg en sån där röd lysande sak. Av någon anledning visste jag att nödraketen den skjuter iväg skulle vara signalen för att starta ett kärnvapenkrig.
Som på någon given signal började alla skjuta på varandra, jag och sovjeten skjuter på varandra och går igenom alla våra revolvrar utan att någon av oss träffar, och slutligen avfyrar han sin nödraketspistol. Plötsligt är allting väldigt stilla och alla kollar på mig. Till tonerna av Frank Sinatra - I did it my way lyfter jag mycket långsamt och teatraliskt upp min nödraketspistol och avfyrar den, inomhus av någon anledning.
Yes there were times
I'm sure you knew
When I bit off
More than I could chew
But through it all
When it was doubt
I ate it up
And spat it out
[...]
Det var ett underligt musikval till vilket att förstöra världen.
Plötsligt befann jag mig vid Rörelsens förråd i Råcksta, av någon anledning inbillar jag mig att jag var mycket yngre nu. Plötsligt börjar varningssirener tjuta och alla är rädda. Sen ser jag flygplan på himlen som släpper stora bomber med fallskärmar. Min första instinkt är att kasta mig ner på gräsmattan och kura ihop mig, innan jag inser att jag kommer dö om jag gör så, och gömmer mig på golvet av förrådet istället. När bomberna exploderar skakar allt och det regnar damm överallt, men huset rasar inte. Efter ett tag reser jag mig och möts i dörren av min far som arbetar med att samla ihop saker för överlevande eller nåt. Jag går långsamt ut och det regnar radioaktivt damm från hela himlen. Slut
edit: jag drömde även att jag rakade bort mina ögonbryn också, tror jag
Först vaknade jag av att jag drömde att det var en jättestor och äcklig spindel i min säng. Fast det var det inte. Det var inte den underliga drömmen.
Den mycket underliga drömmen började med att jag satt i någon form av kontor, mycket likt rummet jag bor i, med mitt fönster på höger sida. Mittemot mig satt en representant för vad jag tror var Sovjetunionen (det hela måste utspelat sig under kalla kriget), och ett antal av hans kollegor satt bredvid honom (jag förutsatte att jag hade egna kollegor bredvid mig även om jag aldrig såg dom). På fönsterbrädet låg en uppsättning med revolvar och slutligen en nödraketspistol, en sån där som skjuter iväg en sån där röd lysande sak. Av någon anledning visste jag att nödraketen den skjuter iväg skulle vara signalen för att starta ett kärnvapenkrig.
Som på någon given signal började alla skjuta på varandra, jag och sovjeten skjuter på varandra och går igenom alla våra revolvrar utan att någon av oss träffar, och slutligen avfyrar han sin nödraketspistol. Plötsligt är allting väldigt stilla och alla kollar på mig. Till tonerna av Frank Sinatra - I did it my way lyfter jag mycket långsamt och teatraliskt upp min nödraketspistol och avfyrar den, inomhus av någon anledning.
Yes there were times
I'm sure you knew
When I bit off
More than I could chew
But through it all
When it was doubt
I ate it up
And spat it out
[...]
Det var ett underligt musikval till vilket att förstöra världen.
Plötsligt befann jag mig vid Rörelsens förråd i Råcksta, av någon anledning inbillar jag mig att jag var mycket yngre nu. Plötsligt börjar varningssirener tjuta och alla är rädda. Sen ser jag flygplan på himlen som släpper stora bomber med fallskärmar. Min första instinkt är att kasta mig ner på gräsmattan och kura ihop mig, innan jag inser att jag kommer dö om jag gör så, och gömmer mig på golvet av förrådet istället. När bomberna exploderar skakar allt och det regnar damm överallt, men huset rasar inte. Efter ett tag reser jag mig och möts i dörren av min far som arbetar med att samla ihop saker för överlevande eller nåt. Jag går långsamt ut och det regnar radioaktivt damm från hela himlen. Slut
edit: jag drömde även att jag rakade bort mina ögonbryn också, tror jag
Kommentarer
Trackback
